Ansiktet utåt: Sophie Karlsson

 På mellanstadiet skrev Sophie Karlsson ett brev till skolan och sa att hon behövde en hiss för att kunna komma till slöjdsalen, en hiss installerades. Som 21-åring startade hon tillsammans med tre andra ett assistanskooperativ för att de ville kunna styra sin assistans själva och forma den utifrån hur deras liv såg ut.
- Jag  tar för givet att få det stöd jag behöver för att leva mitt liv, säger Sophie

  Sophie Karlsson är fjällbon som smälter in lika bra på Manhattan som i maktens korridorer i Bryssel. Tjejen som får en idé och genomför den. Hon som tackar ja till jobb i Stockholm utan att ha någonstans att bo - Det löser sig. Hon som lämnar Umeå och bygger hus i Hemavan för att fem år senare hyra ut huset och flytta tillbaka till Umeå. Hon gillar att experimentera med nya recept både när det gäller bakning och mat, oftast med fokus på bättre hälsa och välmående. Det är högt tempo mycket hinns med. Ändå finns ett lugn, en stillhet i stunden. Uppmärksam och lyssnande. 
 - Det är härligt att testa de gränser jag har som människa utan att behöva tänka på hur det ska gå till rent praktiskt. Att ha möjlighet att göra val som vem som helst. Utan assistansen hade det inte varit möjlig för mig att leva som jag gör. Jag hade inte haft möjlighet att plugga, flytta hit och dit, ta arbete där jag vill, säger Sophie.

Efter juriststudier vid Umeå universitet bar det av till Stockholm och Neuroförbundet där hon arbetade som projektledare för ett projekt med syfte att titta på för och nackdelar med en självständig ungdomsorganisation.  
- Jag har alltid varit nyfiken på bo i Stockholm så såg jag det här jobbet, sökte och fick det. Tillträde var en månad senare. Det var bara att börja leta lägenhet och assistenter. Som tur var kunde en av mina assistenter följa med och en tidigare assistent som nu bor i Stockholm hade också möjlighet att jobba. Det var en bra start.

Hos den tidigare assistenten fick Sophie också husrum den första tiden.
- I hennes tvåa flyttade jag in med mitt bohag plus en assistent. Vi gjorde gångar så jag kunde ta mig till köket och toaletten. Jag har alltid sett mig som väldigt självständig men utan assistansen skulle jag vara död på några dagar.

Sophie arbetar idag som verksamhetschef för en ideell organisation som arbetar med rättigheterna kring den personliga assistansen.  Hon beskriver att det smugit sig in en uppfattning i samhället om att personer med funktionsnedsättning har det lite för bra, lever lite för likt som andra lever. Om man lever med funktionsnedsättning ska man nöja sig med bra nog, ha det lite sämre.
- Personlig assistans handlar inte om lyx, det handlar om att leva som andra. Vi behöver titta på vad vi som samhälle har fattat för gemensamma beslut. Vad är det för samhälle vi vill ha?

 Regeringen har i regleringsbrevet för 2017, till Försäkringskassan, formulerat om uppdraget att motverka ökningen av antalet assistansersättningstimmar och strukit de kritiserade orden bryta utvecklingen. Det talas istället om att myndigheten ska ha god kontroll för att motverka överutnyttjanden och brottsligt utnyttjande ”med ett särskilt fokus på den ökande timutvecklingen”.
- När assistansen kom till var det i grunden felberäknat hur behovet verkligen såg ut. Med i beräkningen fanns inte vad anhöriga gjorde eller hur den höjda livskvaliteten skulle komma att påverka sättet att leva för assistansberättigade. Assistansreformen har gjort att assistansanvändare har insett vad man kan göra med sitt liv, de kan börja leva. Ta del av samhället, Vara konsument, förälder, gå i skola, arbeta. Vara en naturlig del av samhällets alla miljöer, säger Sophie 

Det handlar om människovärde.
- Jag har hört det beskrivas som att ”Alla blev så snygga”. Helt plötsligt fanns det möjlighet att ha vilka kläder man ville, ha kläder som speglar personligheten och möjlighet att kunna göra samma saker som vem som helst. Sophie tycker att det är helt rimligt att se över schablonkonstruktionen och att vinsterna inte blir för höga
- Men du kan inte köpa en billigare tjänst än personlig assistans med tanke på vad som ingår.

Assistansersättningen per timme är 291 kronor och ska täcka de kostnader en person har för sin personliga assistans.
- Det finns inget kostnadseffektivare stöd ur samhällssynpunkt, säger Sophie

Nationalekonom Stefan de Vylder, säger i SVT:s Agenda från 6 november 2016 Att det gäller att räkna rätt. 
- Om man räknar brutto ser det jättedyrt ut men om man tittar på vad det verkligen kostar, alternativen, så tror jag det är en ganska billig reform. Kanske ¾ går ju tillbaka till offentliga sektorn i form av skatter och kanske 80000 människor får jobb och man frigör väldigt många anhöriga som annars får dra ett tungt lass och alternativet är ofta att hamna på en institution om man har funktionshinder och det är väldigt dyrt och framförallt är det väldigt mycket sämre livskvalitet.

De 291 kronorna per timme är till för att täcka de kostnader personen har för sin personliga assistans och för att säkra kvalitén på assistansen. I ersättningen ingår tillexempel lön till assistenten, utbildning, arbetsmiljö, kostnader för eventuell specialkompetens och/eller om personen har behov av assistans på natten. Ersättningen ska också räcka till resa, boende och mat för assistenten om assistansanvändaren reser på semester eller i tjänsten.

 I nuläget påverkar assistansersättningen Sophies vardag.
- Den påverkar mitt jobb negativt eftersom jag inte kan resa så mycket som jag egentligen har behov av i mitt arbete. Jag blir begränsad i livet eftersom ersättningen inte täcker de kostnader jag har.

Sophie påminner om att personer kan leva ett väldigt rikt liv om de får sina behov tillgodosedda, vilka valmöjligheter. Nu önskar hon lugn och ro i assistansen och att istället få jobba med kvalitén och utvecklingen av den.
Camilla Björnehall




Funkisliv Utan Filter

Funkisliv utan filter

Med podden (webradio) Funkisliv utan filter vill Nätverk unga vuxna inspirera, våga sticka ut och nyansera den ofta stereotypa bilden av personer med funktionsnedsättning.

Funkisliv utan filter

Bild på konferenslokal.

Funktionsrätt Västerbottens Konferenslokaler

Renovering av den tekniska utrustningen i Funktionsrätt Västerbottens konferenslokaler genomfördes under 2017. Här kan du se vad som är nytt samt läsa information om bokning av lokalerna.

Funktionsrätt Västerbottens Konferenslokaler

Nationellt kompetenscentrum anhöriga

Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka, ska samla in och sprida kunskaper och erfarenheter inom anhörigområdet, samt stödja utvecklingsarbete och implementering av kunskaper rörande anhörigas situation.

Nationellt kompetenscentrum anhöriga

Normiologi

Nätverket Unga Vuxna har, genom sin blogg Normiologi, skapat ett nav, en plattform oberoende av tid och rum. En plats där reflektioner och tankar kring normer, mänskliga rättigheter och livets pussel får sväva fritt.

Normiologi (öppnas i nytt fönster)

ABF i Västerbotten

Funktionsrätt Västerbotten utbildnings- och informationsinsatser sker ofta i samverkan med arbetarnas bildningsförbund i Västerbotten. Såväl för interna som externa parter. Besök gärna deras hemsida via länken nedan.

ABF Västerbotten (öppnas i nytt fönster)

Rättighetscentrum i Västerbotten

Är en antidiskrimineringsbyrå som arbetar med att förebygga och motverka diskriminering och främja människors lika rättigheter och möjligheter.

Rättighetscentrum Västerbotten