Önskade debatt utifrån mänskliga rättigheter - fokus blev kostnader

Debatten inleddes av moderator Christine Bylund, här till höger i bild.
Besvikelsen dröjde sig kvar i lokalen efter Funktionsrätt Västerbottens debatt med representanter för riksdagspartierna Den 28 maj. Funktionsrätt Västerbottens medlemsföreningar ville ha en diskussion utifrån mänskliga rättigheter men det åhörarna tog med sig från debatten var att det bara pratades ”fusk” och kostnader när det handlade om LSS.

Målet var en debatt som skulle komma ner på djupet, bli en diskussion utifrån ideologi, om hur och framförallt varför? Men kunskapen i våra riksdagspartier kring Funktionsrättsfrågor är för låg. Alla är medvetna om mänskliga rättigheters betydelse som byggsten för att skapa en fungerande demokrati. Ett samhälle där medborgarna kan vara delaktiga och involverade oberoende av livsförutsättningarna. Ett sådant samhälle ska Sverige vara, det är få som inte skriver under på det. Men Funktionsrättsrörelsen ser att beslut som fattas på funktionshinderområdet många gånger saknar  koppling till full delaktighet, till möjligheten att vara involverad i samhället och i förlängningen att kunna leva sitt eget liv på sina egna villkor. 

Konsekvenserna av bland annat förändringar inom LSS, höjda taxor på färdtjänstresor och avgiftsbeläggande av hjälpmedel leder till ett minskat livsutrymmet, ökat hjälpbehov och minskade skatteintäkterna för staten. Människor tvingas sluta arbeta, har inte möjlighet att träna i den utsträckning som behövs för att bibehålla kroppens rörelseförmåga och utan duschpall eller armstöd på toalettstolen är det många som inte klarar av att gå på toaletten själv. Ja, det kan bli så att personer avstår från hjälpmedel om det handlar om att välja mellan mat eller hjälpmedel.

Det Funktionsrätt Västerbottens medlemmar ville veta var hur  de åtta nuvarande riksdagspartierna ställer sig till och ska arbeta kring frågor som 
Funktionsrätt ska gälla i svensk lag, återupprätta LSS intentioner, patienter i Sverige behöver starkare rättigheter och undanröj fattigdom för de som inte kan arbeta. 

Björn Wiechel, SocialdemokraternaVi sökte inte bara svar som är ja eller nej utan med den viktigaste komponenten varför och på vilket sätt? Vi har genom tiderna sett stora skillnader i resultatet av besluten beroende på kunskap och genomtänkta demokratiska idéer. LSS som exempel uppstod ur grundidén att i en fungerande demokrati måste alla som kan vara delaktiga och involverade. Den aspekten saknas alldeles för ofta  i samhällsdiskussionerna. De senaste regeringarna har sakta men säkert gjort inskränkningar och inte sett till våra rättigheter på många samhällsområden. Det gör att våra villkor i samhället sakta men säkert försämras över tid, inte bara gällande LSS. Resultatet blir att människor förlorar förmågan att delta i samhället på lika villkor.

Det blev tydligt att debattörerna inte alltid förstod frågornas alla dimensioner. Funktionsrätt Västerbotten hade en önskan om vilken nivå diskussionen skulle ligga på, vi ville prata mänskliga rättigheter och grundläggande förutsättningar i en demokrati och vi tyckte ofta att det gled därifrån.

Edward Riedl, ModeraternaDiskussionerna hamnade i samma hjulspår som så många gånger tidigare. LSS kom att handla om fusk och om hur fuskare ska fångas upp. 
    
I den offentliga retorik som förs kring den personliga assistansen låter det som att fusket har tagit sig stora proportioner och tar stora summor ur statskassan i anspråk.Vi vill vara tydliga med att fusk är ett felaktigt ord att använda. Fusk förekommer inte inom personlig  assistans. Det som sker är en kriminell handling av ekonomisk karaktär helt oberoende av funktionsnedsättning, kön, könsöverskridande identitet och uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och ålder. Självklart ska polisen arbeta med att hitta och lagföra de personer som begår brott och tar svenska folkets skattepengar men kopplingen till vår demokrati och våra rättighetslagar är ointressant. Dessutom visar Försäkringskassans statistik för år 2017 att de, i retoriken många oegentligheterna , bestod i 87 anmälda fall och 5 av dessa ledde till fällande domar.

Trots att några partier till och med lyfte att de vill återställa LSS intentioner utan att kompromissa, vilket vi är jätteglada för. Så  är den bild av debatten som stannade kvar hos våra åhörare  och det de tog med sig att det bara pratades ”fusk” och kostnader när det handlade om LSS. En besvikelse dröjde sig kvar i lokalen över att det inte pratades om Funktionsrätt som lag i större utsträckning.

Nils Seye Larsen, MiljöpartietDiskussionen om kostnader är ensidig på så vis att den inte kopplas till resultatet av lagstiftningen. På många andra områden som exempelvis skola och äldreomsorg så diskuteras också kostnader men utifrån ett perspektiv att det är oundvikliga kostnader som leder till ett bättre samhälle. Det är en investering i medborgarna som är nödvändig, rättvis och en demokratisk självklarhet. Vi upplever inte, och har inte gjort så på många många år, denna demokratiska självklarhet gällande funktionsrätt för alla.

Vi ser det inte bara i de avslag som människor får i sina brevlådor om att deras mänskliga rättigheter inte längre är en rättighet. Vi ser det i utredningssituationer där myndigheter utövar en form av utpressning. För att få sina lagstadgade rättigheter tvingas personer överge sina demokratiska mänskliga rättigheter till exempel integritet. För att få möjligheten att gå på toaletten när man vill eller delta i en föreningen, eller gå på bio, etcetera måste personen uppge detta för myndigheten. Men att göra det är inte en garanti att du får det du enligt lag har rätt till. Det bara kanske blir så.

Om befolkningen i stort skulle utsättas för detta, att en myndighet kommer hem till oss och ställer personliga, privata frågor om vad vi gör, om hur, när och var vi gör det eller förväntar sig att vi ska uppge allt i vårt liv bara för att kanske få behålla rätten att leva ett liv skulle det aldrig accepteras. För att uppnå grundläggande mänskliga rättigheter får vi, Sverige, inte kränka mänskliga rättigheter. Vi upplever att de politiska partierna ser på myndigheterna, i detta fall, som deras verktyg att kontrollera, granska och begränsa medborgarna medan vi anser, med stöd i regeringsformen, att myndigheten i första hand ska finnas till för medborgarna. Av folket för folket.

Om vi ska vara uppriktiga mot varandra så är kostnaden för LSS inte högre nu än vad som förutsågs redan när lagen skapades. Det är ingen överraskning det här, LSS kostar ungefär så mycket som det var tänkt. Enligt Bengt Westerberg till och med lite mindre  och vi upplever att, när allt fungerar som det är tänkt, lyckligtvis till och med överträffar förväntningarna för individen. Det är god, genomtänkt och demokratisk lagstiftning som alldeles för sällan följs enligt dess intention.

Ulrica Westerlund, LiberalernaNär moderator Christine Bylund leder in panelen till frågan om Sverige ska införa en patienträttighetslag som innebär att du som patient kan utkräva dina rättigheter juridiskt blir svaret enhälligt nej från panelen.
- Vi har Hälso och sjukvårdslagen och vi har patientlagen som båda omfattar alla medborgare. Låt oss stärka de lagarna. 

Funktionsrätt Västerbottens medlemsföreningar tycker att HSL och en Patienträttighetslag ska samexistera och ser inte någon konflikt med stärkta mänskliga rättigheter som försvårar regioner och landstings förmåga att styra organisationerna och vara flexibla. Vi är övertygade om motsatsen. Framför allt handlar det om att medborgarna äger hälso- och sjukvården och ska därför kunna kravställa den utifrån mänskliga rättigheter.  

Bakgrunden till frågan är att inte Hälso -och sjukvårdslagen efterlevs och att patientlagen är tandlös. Våra medlemsorganisationer vittnar om hur deras medlemmar förgäves söker vård, intyg, second opinion eller annat som vården är skyldig att ge Även statistiken visar att vården inte gör det den är skyldig att leverera landstinget har enligt lag skyldighet att ge vård i tid, en fast vårdkontakt att informera dig och göra din som patient delaktig.

Ändå inträffar det allt för ofta att patienter inte förstår sin behandling. Patienter som får läkemedel som de ska äta livet ut avbryter behandlingen för att de tror att de är friska. Inte mist är det vanligt bland patienter med hjärtproblem eftersom de sällan märker av hur hjärtat mår. Redan efter sex månader har tio procent av patienterna slutat ta statiner, ett läkemedel som minskar blodfetter. Andra patienter avslutar sin läkemedelsbehandling på grund av tuffa biverkningar, utan att fullt ut ha förstått vilka risker det innebär för återfall i sjukdom. Det finns också patienter som i många år tar sin läkemedel på felaktigt sätt, med sämre effekt och ibland med skadlig inverkan som följd. Kravet på bra och för patienten begriplig information kan inte nog betonas. Inte minst när det gäller multisjuka, personer med kognitiva svårigheter eller äldre dementa patienter.

De patienter som är starka och pålästa kan oftast manövrera i systemet. de hittar en annan hälsocentral om det är långa väntetider eller för många hyrläkare. De söker vård i andra landsting om vården i det egna inte håller måttet.  Kvar blir de som är för sjuka för att orka administrera sin vård, de som på grund av demens eller kognitiv nedsättning inte klarar det och de som på grund av funktionsnedsättning eller begränsad ekonomi har svårt att hantera de resor och ökade kostnader som krävs.

Om de starka patienterna istället kunde utkräva sina rättigheter, skulle vården tvingas följa de lagar som redan finns. Men några sådana möjligheter finns inte idag. Som patient är du rättslös.

Birgitta Nordvall, KristdemokraternaNär det var dags att diskutera frågan om att undanröja fattigdom för personer som på grund av funktionsnedsättning inte kan arbeta så kommer själva frågan i skymundan. Istället valde panelen att fokusera på att tala om hur respektive parti vill arbeta för att människor med funktionsnedsättning ska komma ut i arbete. Det är förståeligt eftersom i varje partiets samhällsmodell är arbete en katalysator både för samhällets och individens välstånd. Att då acceptera att det finns personer som på grund av funktionsnedsättning aldrig kommer att få eller kunna skaffa sig förutsättningar att lönearbeta är svårt. 
Men så här ser verkligheten ut.

Människor som har så stora funktionsnedsättningar att de inte kan få ett lönearbete får sin försörjning genom socialförsäkringen. Aktivitetsersättning får personen till och med 29 års ålder sedan kan hen beviljas sjukersättning från 30 års ålder om Försäkringskassan anser att de skäl personen angivit är skäliga.

Den som aldrig har haft en löneinkomst får då den lägsta ersättningsnivån som kallas garantiersättning. garantiersättningen kan idag bli som högst 9290 kronor per månad före skatt. Idag lever 169 000 personer i Sverige (95 000 kvinnor och 74 000 män) med ersättning på garantinivån. 

Många i Sverige har haft en stark inkomstutveckling under de senaste åren. Genom jobbskatteavdragen har den disponibla inkomsten ökat för alla som har ett arbete. De lägsta avtalade lönerna på svensk arbetsmarknad har passerat 20 000 kronor i månaden. Garantinivån i socialförsäkringen släpar nu långt efter. Med regeringens aviserade höjningar når den ändå inte upp till 10 000 kronor i månaden före skatt. Själva skattesatsen är också högre jämfört med de som har lönearbete eller är ålderspensionärer.

De ekonomiska utfyllnadsstöden för olika utgifter är otillräckliga. Den som lever med en funktionsnedsättning kan ha utgifter som andra inte har, till exempel för färdtjänst, rehabilitering, läkemedel, hjälpmedel eller tandvård. olika avgiftssystem för kommunala tjänster skapar ojämlikhet över landet. det saknas ett helhetsansvar för den enskildes ekonomiska situation. Personer som lever med funktionsnedsättning är därmed inte skyddade på samma sätt som exempelvis äldre, som harv ett avgiftstak inom äldreomsorgen. De som tillhör LSS personkrets var tänkta att vara skyddade genom ett förbehållsbelopp men det skyddet är i praktiken satt ur spel.

Det statliga bostadstillägget kan täcka stora delar av den enskildes boendekostnader upptill 5 000 kronor i månaden. Trots regeringens aviserade höjning av bidragspaket till 5600 kronor i månaden, kommer forfarande en fjärdedel av dem som får bostadstillägg ha en högre boendekostnad än så. 
Möjligheten att välja var en vill bo är starkt begränsad för den som lever med en funktionsnedsättning och har en inkomst under 10 000 kronor i månaden. Har personen dessutom behov av särskilt boende som innefattar någon typ av service, är hyran i regel högre än motsvarande bostäder med samma yta. Hyressättningen som tillämpas i gruppboenden har förändrats efter en prejudicerande dom 2005 som ger kommuner möjlighet att ta ut hyra för gemensamma ytor.

De som lever med garantiersättningen som enda försörjning har. Inga ekonomiska marginaler. För enskilda individer kan utgifterna rentav vara högre än inkomsterna. I praktiken är det många som försörjs av sina anhöriga. Familjens försörjning kan bli livslång och det uppstår problem när arv ska skiftas eftersom flera ekonomiska stöd förutsätter att mottagaren inte har några egna tillgångar. I praktiken är de undantagna från äganderätt och arvsrätt.

Rätten till en god försörjning handlar inte bara om det lägsta ekonomiska skyddsnätet, utan också om möjligheterna att leva ett gott liv. Att ha ett hem, en meningsfull sysselsättning, fritidsaktiviteter, ett socialt umgänge och att själv kunna bestämma över sina livsval. Utan dessa möjligheter saknas förutsättningarna för ett gott liv. Dagens socialförsäkring ger inte tillräckligt skydd för de som aldrig kan jobba. En av välfärdens grundprinciper - att den som lever med en funktionsnedsättning inte ska drabbas av fattigdom - upprätthålls inte.

Styrelsen Funktionsrätt Västerbotten
 
Funkisliv Utan Filter

Funkisliv utan filter

Med podden (webradio) Funkisliv utan filter vill Nätverk unga vuxna inspirera, våga sticka ut och nyansera den ofta stereotypa bilden av personer med funktionsnedsättning.

Funkisliv utan filter

Bild på konferenslokal.

Funktionsrätt Västerbottens Konferenslokaler

Renovering av den tekniska utrustningen i Funktionsrätt Västerbottens konferenslokaler genomfördes under 2017. Här kan du se vad som är nytt samt läsa information om bokning av lokalerna.

Funktionsrätt Västerbottens Konferenslokaler

Nationellt kompetenscentrum anhöriga

Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka, ska samla in, strukturera och sprida kunskaper och erfarenheter inom anhörigområdet, samt stimulera och stödja utvecklingsarbete och implementering av kunskaper rörande anhörigas situation.

Nationellt kompetenscentrum anhöriga

Normiologi

Nätverket Unga Vuxna har, genom sin blogg Normiologi, skapat ett nav, en plattform oberoende av tid och rum. En plats där reflektioner och tankar kring normer, mänskliga rättigheter och livets pussel får sväva fritt.

Normiologi (öppnas i nytt fönster)

ABF i Västerbotten

Funktionsrätt Västerbotten utbildnings- och informationsinsatser sker ofta i samverkan med arbetarnas bildningsförbund i Västerbotten. Såväl för interna som externa parter. Besök gärna deras hemsida via länken nedan.

ABF Västerbotten (öppnas i nytt fönster)

Rättighetscentrum i Västerbotten

Är en antidiskrimineringsbyrå som arbetar med att förebygga och motverka diskriminering och främja människors lika rättigheter och möjligheter.

Rättighetscentrum Västerbotten